Japan och ord

Så resan till Japan är bokad, reser på lördag. Hade ett intressant samtalsämne igår på lektionen, illegal immigration, min ståndpunkt står kvar: Människor bör få resa vart de vill, människor som flyr från krig eller fattigdom för en bättre framtid måste ha samma rättigheter. Varför har jag fler rättigheter för jag föddas på rätt sida av en påhittad linje? Jag hoppas att om 100 år när barnen har historiakunskap kommer någon fråga: men varför fick man inte röra sig över de där märkliga linjerna? De gränser som vi sätter upp mot människor som vi inte vill ha in. I Sverige föds nu allt färre och färre människor per kvinna. Utan Immigration kan våra gamla goda 40-talister gnälla hur mycket de vill, finns inga skattepengar till dem iallafall.

Bokat och betalt : Japan, vad ska vi göra, nja, allt är ännu väldigt löst planerat (mkt olikt mig) Vi flyger på lördagen till Tokyo och lördagen efter hem från Osaka. Där emellan besöker vi Kyoto. Saker jag hoppats på att göra:
   - Sova i ett rör
   - Se sumobrottning
   - Besöka någon buddistisk park

Inte så stora krav, men i övrigt njuta av upplevelsen. Vänta er fina bilder då min finkamera så ut och skåda världen. Tyvärr meddela att trots Marias fina kommentar är bilder från GeoungJu tagna med gamla trogna bettan. Bara LG-bilderna är med den nya kameran och jag har ännu ej lärt mig alla funkationer (vet pinsamt) men iallafall.

Denna är med tagen med min nya kamera

Så, bilder säger mer än tusen ord, men bilder av ord, hur mycket säger dem? Det visar kanske rätt tydligt vad jag gör under lektionerna.

LG

I fredags fick vi möjligheten att åka och besöka relativt högt uppsatta anstälda från LG. Dessa hade varit på en två månaders vidarutbildning med bland annat engelska före de skulle resa till US. Vi kom deras sista dag och var med och firade med att leka lite lekar och utbyta kulturella frågor. Det var ritkigt intressant och någon av det mest givande jag gjort i Korea. Fick även chansen att prova min nya kamera lite då jag normalt inte vill släpa med mig den överallt.



Kulturfråga:
5 personer, bor på två sidor av en flod. Det har innan funnits en bro men som nu är borta.

De på ena sidan
Sinbad (M)
Abergail (K)
Ivan (M)
Andra sidan
Gregory (M)
Slug (M)

Abergail är kär i Gregory, men nu eftersom bron är borta kommer hon aldrig kunna se honom igen. Hon vill dock så gärna träffa honom att hon är beredd att göra så gott som vad som helst. Hon går därför till Sinbad som äger en båt. Han säger att han låter henne låna båten på ett villkor "att hon ligger med hnom" Abergail blir rasande och går därifrån. Hon går till Ivan som inte äger en båt för att se om han vill talla Sinbad till rätta. MEN Ivan svarar helt enkelt att han itne vill bli inblandad då detta inte berör honom. Abergail som känner sig desperat ändrar sig och går med på Sinbads affärsuppgörelse. När hon kommit över till andra sidan vill inte Gregory vara ihop med henne längre, han räknade det hon gjorde som otrohet och känner inte att han kommer klara att vara ihop med Abergail. Rasande springer hon till Slug som instämmer med henne att Gregory är en skitstövel och därför går dit och spöar upp Gregory. Abergail står då och tittar på och skrattar över att hon fått sin hämnd. HIstorien är inte så himlans intressant, det intressant kommer från diskussionen kring. Vem är elakast? Vem betedde sig sämst? De flesta tyckte Sinbad var den med sämst moral, men där fanns många motargument, som att Sinbad gav henne en affärsuppgörelse, och hon sa JA. Samma person tyckte även att Ivan var det mest elaka. Någon jag ansåg tvärt om. Detta på grund av att ett mer kollektivistiskt synsätt. Att han vägrade delta ledde till hela konflikten. Men i den svenska kulturen är det lite mer ok att vägra delta, vägra hjälpa till men enligt nepalesen var detta vad som skapade ondhet i världen. Sen hade många diskussioner kring Slug skyddade Abergails heder eller var anledningen till att det finns krig på jorden. Diskussionen var intressant och jag blev förvånad över hur olika vi alla kunde tänka.

Kulturschock

Kulturschockarna i Korea har varit många, lära sig småfnissa av artighet när man frågar frågor, lära sig le mer, gestikulera med båda händerna och att lära sig nicka till lite sött på huvudet.
Igår utsattes vi dock för en oväntad kultuschock. Vi åkte in till Seoul för att träffa ett annat gäng med skandinavier (ja det har blivit så på mer än ett ställe att skandinavierna hänger ihop trots vi inte förstår varandras språk(syftar på finska)) VI hade förberett oss för en trevlig kväll där vi skulle slippa riskera att trampa folk på tårna eftersom vi alla var så lika. Men två månader i Suwon och två månader i Seoul har givit oss olika uppfattningar. I Seoul (där även amerikanska militärbasen ligger) är rascism mot utlänningar ganska utbredd. Ingen ville plocka upp vita i sina taxibilar. När jag först sprang fram i min koreanska frisyr stannade taxin men när de andra vita närmade sig bilen körde den därifrån som vi vore pestsmittade. Detta tror jag har gjort att utbytesstudenterna i Seoul inte riktigt fått lika starkt känna av koreansk gästvänlighet. När tex en man kom fram och ville börja göra hi-five med oss svarade alla vi från Suwon med resta händer och leenden. Vi tyckte det var roligt att lägga lite tid på att prata med en komplett främling. Den uppfattningen höll inte de andra som stirrade lite märkligt på oss så där som svenskar tittar på folk som beter sig osvenskt. När någon i gruppen ville stanna och köpa/kissa blev de också mycket irriterade över att de inte kunnat göra detta förra gånen gruppen stannade, Suwon gruppen hade helt enkelt blivit icke svenskt ineffektiva av vistelsen i Korea, bra eller dåligt?. Tyvärr var Seoul-skandivavierna väldigt handikappade inte bara i att de inte kunde minsta av språket (inte ens lärt sig säga "tack") men kunde inte ens kulturen, hur man lägger huvudet på sned, ler lite taffat och lägger talet i en lite högre ton när man lite artigt vill fråga någon om hjälp.



 Notan blev ett problem varje gång då Seoul-skandinavierna ville dela det ner på 50-öringen och Suwongänget var lite "lugnare". Äntligen har jag börjat förstå vad folk menar när de kallas oss "giriga". MEN det går båda vägar, de som ätit/druckit mer brukar inte vilja att de andra ska betala för dem och de som druckit lite tycker det är orättvist att de ska plocka upp delar av de andras nota. Jag instämmer helt, vilket blev en splittring även inom våran grupp. Sen att första tåget hem gick klockan 5 gjorde ju inte saken eller stämningen bättre. Nästan alla var griniga, trötta och frustrerade och kvällen slutade lite med att alla var ovänner med alla. Inga osvenska gräl så klart men så där att man ler lite uppenbart falskt och pratar lite småskit när man skilts åt,

Jag tror tyvärr inte vi kommer se dem igen även om jag tror att vi under andra omständigheter hade kunnat komma överens. Jag tror faktiskt att problemet igår var KULTUR. Vi har adopterat lite av en annan kultur än de gänget. De var trötta på den kultur vi kom med eftersom de hade förävntat sig akandinavier, och vi var lite frustrerade över att de inte blivit mer öppna åt den koreanska kulturen.

Jag kan väl i stort säga att jag e glad över att jag bor i Suwon, Seoul (huvudstaden) är riktigt cool, men man får ut så mycket mer av att vara i en mindre stad, människor i huvudstäder är alltid mer kalla och mindre intresserade av andra människor. Om Stockholm är Världens ensammaste stad kommer nog Seoul på andra plats.

Och är riktigt tacksam för att jag lär mig koreanska. Jag kommer inte precis bli en mästare men jag kommer mycket närmare på att förstå kulturen.

INTRESSANT sak nummer 2
Vi råkade under kvällens gång hamna mitt i en demostration. Demostrationer och vägtrafik är de enda två saker jag skulle kunna bedöma som farliga i Korea. Denna demostration gick dock mycket lungt till. Det var ett 20-tal demostranter två tv-bilar och ett hundratal polismän. Anledningen till polisstyrkan var nog dels att de trott det skulle vara fler demostranter men också den kontroversiella frågan. Normalt sätt demostrerar koreaner mot Usas militärbas i Korea eller mot utlänska hot. Denna gången var protesten mot regeringen och sittande president, vilket är uppenbart en svår fråga. Och även mycket intressant då våran texthäfte (soscial changes in Korea) inte nämner att såna finns utan bara nämner de mot internationella frågor.



























Sydkorea en fullständig demokrati?

 Yttrande friheten gäller inte frågor kring NordKorea. Att vara emot någon av SydKoreas nationella lagar eller regering anses opatriotiskt och "farlig". Men ingen av demostranterna blev skjutna eller slagna. Så de hade uppenbarligen fullständig rätt att demostrera. Men när jag tog bild på vad som verkade vara demostrationens ledare blev det ett himla liv och jag försvann rätt snabbt efter så många ursäkter jag språkligt kunde komma på.

Sen är också frågan, når man någonsin fullständig demokrati?

Hälften gått hälften vunnet

Så nu är midterm-examen "över" har två hem tentor inom en vecka och har en presentation på måndag. Men förutom det så ser jag ljust på tillvaran. Tentorna gick relativt bra även om jag inte gav något perfekt svar på någon. Bilden har egentligen inget att göra med texten, men bilder e ju så trevligt.



Ikväll är det tänkt att vi ska boka/planera våran japanresa, jag och kaisa, (hon på bilden). Vi kommer då missa en veckas lektioner, men jag det tycker jag nog att det e värt.

Så hur tror jag mina betyg ser ut hittils? nja.. låt se:

Cross Culture : tänker få ett A
NGO and Global Cooperation (kanske B)
NGO Strategy/Leadership (B)
Korean Beginners (B)
Soscial chnges in Korea (kanske A)

Koreanskan har jag eventuellt en pytteliten chans att jobba mig till ett A iom att jag skaffat mig en koreansk hjälplärare. Global cooperation har jag faktiskt ingen aning, gick fram och frgåade för någon vecka sedan, men han svarade bara: Im not going to fail you. Så, det säger: "inte jättebra, men inte jättedåligt"?  Strategi och ledarskap blev jag lite besviken på mig själv för att misslyckats lite med tentan, kom på efteråt att han förra veckan sagt att han ville man skulle ge mycket exempel, detta gjorde dock inte jag. Men det ordnar sig säkert. Soscial chnages killen verkar gilla mig och jag tänker försöka att alltid förberett en fråga per lektionstillfälle för att göra fortsatt gått intryck. (intryck viktigare än resultat)

Återkommer snart med en lågn lista på skillnader i den koreanska och svenska kulturen då jag börjar upptäcka ett par.

På återseende.

Halva tiden har gått

Iom midterm betyder det också att halva studietiden är slut. Vilket är både bra och dåligt. Fått vänner här jag kommer att sakna, kommer att sakna kulturen, några lärare, närheten till allt, public transportation(ja min svenska har blivit sämre, slippa laga mat, äta god amt ute varje kväll, lätta studier, enkelt liv.

Hemma måste man hela tiden fundera på framtiden, men jag fick mig en väckning när jag insåg att jag inte får läsa vad jag vill till våren, inte för att det inte finns men för att min prisade svenska byråkrati inte håller vad jag trott. Så jag får inte läsa den inriktning jag vill, utan ska istället tydligen läsa ”marknadsföring” vilket är rätt bra, men inte helt bra. Jag sökte i tid, oro er inte för det, men jag fick svaret ”man får inte göra så”. Fast den andra kvinnan sa att jag fick och gick bra i söksystemet. Får se om det går att justera på plats på LTU.

Saker jag saknar:
Potatis
Svensk ensamhet, (att man kan sitta för sig själv utan att detta signalerar till 1 miljon människor att de MÅSTE gå och prata med mig)
Att folk inte behöver prata varenda sekund som de umgås
Mjuka sängar
Kallt när man sover
Man förstår språket
Folk är artiga (de är inte avsiktligen oartiga, men olika saker räknas som artig respektive oartigt)
Slippa gå på äggskal (för att slippa riskera att jag trampar på någon annans kultur)
Drömma på svenska

Allt detta skulle dock kunna lösas av att någon av mina favortipojkar kom och besökte mig.
SAKNAR ER, men jag e snart hemma igen. =)




Tentavecka

Precis som hemma är det nu tentavecka på Ajou. Lite trött och sliten från att faktiskt pluggat denna vecka. De andra veckorna har det varit rätt lite att göra, men denna vecka och förra har varit bråda tider. Intressanta är att det kommer att bli ännu enklare nu efter midterm eftersom en kurs snart är färdig och jag har snart gjort samtliga inviduella presentationer. Känns bra att jag anmälde mig till att göra allt sånt från början.

Jag har försökt att byta rum och kommer eventuellt få ett eget rum om 3 veckor. Anledningen till detta är dels att det är mögel på väggarna men också att jag är rätt trött på att bo ihop med någon. Grannen och jag kommer bättre överens nu än från början men faktum kvarstår att vi vaknar och lägger oss vid olika tider och av någon anledning är det hennes schema som lamporna och ljudvolymen SKA anpassas efter. Ber jag henne skruva ner och släcka lyset får jag en hand och kommentaren, soon, not now.

Antar att jag e lite för svensk och artig.

Jag har klipt mig, som kan se nedan, skaffat mig en koreansk hårklippning.


Jag har även köpt mig en riktigt fin kamera. En canon 1000D, vilket inte är så imponerande, MEN det är specialutgåvan "kiss" som är mycket bättre. Varför? nja, vet inte, försäljaren jibblade om att den hade ett annat obejektiv som var bättre. För jämför man men svenska priser och 1000D var den bara 100 kr billigare. Så jag tänker låtsas som att denna specialutgåva är mycket bättre. Om någon vill ta diskussionen med mig är jag redo. =) Om någon undrar så är bilden ovan tagen på en utekväll och därför som den ej är tagen med min nya fina kamera utan med den gamle.


Skillnad Sverige Korea: Shopping

När jag fick reda på att jag kommit in i Korea började min sökning efter information om landets kultur och beteende för att veta vad jag skulle ha med/vänta mig. Dock fann jag mycket lite information och tänkte därför i denna blogg i ett par olika kapitel beskriva skillnader mellan Korea och Sverige.


I Sverige berättade våran skolkoordinator att det är nästan lika dyrt i Korea som Sverige och att här saknas många av våra hygienprodukter. Jag vet inte när Inger besökte Korea eller hur växelkursen såg ut då, men på vanliga märkesprylar (kameror, skor, kläder) är det ca 20-30% billigare. Saker som är producerade här och med mindre kände märken kostar avsevärt mycket mindre och tjänster som i hårklippning, restaurangbesök eller taxi är något man har råd av att göra mycket. Taxi från mig till lokala stormarkanden kostar 30-50 kr beroende på trafik, buss in till huvudstaden (1 h resa) kostar 12 kr. Hygienartiklar, se nedan


Dunkin Donats, KFC och Starbucks

I Korea finns mycket mer av den amerikanska maten och produkterna än vi kan se i Sverige och många produkter har amerikansk text. Dock inte alla matprodukter och när det bara är en bild på ett glatt barn på förpackningen är det väldigt svårt att urskilja om det är ost, ris eller små barn innanför alla de lagren som den omges av. Att tänka miljövänligt i form av färre förpackningar och källsortering har ännu inte blivit någon stor grej i Korea.


Vilka produkter finns inte här?
Nja, många av svenskarna har klagat efter köpt det billigaste schampot i småbutikerna att de har fått mjäll, men till det finns det en enkel lösning: köp de dyra schamporna i de stora butikerna.

Speciella "frisörschampon" har jag inte hittat och eftersom vi och koreanerna har så olika hårtyper är nog enda stället för det kring den amerikanska militärbasen. Ännu ej hittat: stora behåar, trosor som inte antingen är för tanter(stora gråaktig) eller föör otantiga (massa färg/genomskinliga/brodyr), "svenskartad" ost, osötad mjölk, svenskt kaffe(inte så konstigt), sura äpplen, knäckebröd eller mörkt bröd.

Deo:
 Koreanerna har uppenbarligen an annantyp av "svettkultur" och "normala" deon brukar vara svåra att hitta, när man väl gör det är de i reseförpackningsstorlek och kostar ungefär samma som hemma (vilket i Koreanska mått är dyrt).


Bindor och tamponger:
Bindor finns det gott om i alla dess former men för de tjejer som föredrar tamponger kan det vara klokt att plocka med hemifrån, det finns en sorts tampong här men är ej av den stuken som de flesta föredrar. Men åter igen, åker man in till  amerikanska basen kan man dock säkert hitta detta med.


Skor:
som ni säkert förstår har Koreaner små fötter, för tjejer med 39 och uppåt är det mycket svårt att hitta skor. Men för mig med storlek 41 fanns det faktiskt ett par inne i stan som passade mina fötter. För män är det normalt stopp vid 43. De har även en annan märkning på skorna här, 41 är tex 260 och 40 = 255.


Storlekar i övrigt:
Så klart betyder inte "S" det samma som small i Sverige utan mera XXS. Eftersom XXL sitter tight på mig här är det lite deprimerande att gå i butiker. Har jag väl fått på mig något går långärmat lite längre än armbågen eller att kjolen visar hälften av trosorna. För de som inte känner mig kan det noteras att jag i Sverige är storlek 40-42 och har ovanligt långa armar.


Pruta?

Klart kan man pruta i Korea, men kom ihåg att det är mycket viktigt att le. Koreaner föredrar att göra affärer med människor som de gillar privat och det är lättare att få en bra affär om man fnissar lite och pratar lite allmänt strunt runt om självade affärsuppgörelsen. Givetvis är detta väldigt tidskrävande och därför kan butiker som "homeplus" eller "homever" vara väldigt uppskattade där priset är fast och relativt lågt. På marknader går och man bör pruta, i butiker varierar det lite på produkt och butik men försöka med ett leende brukar inte tas som en förolämpning. Pruta på resturanger verkar inte avra någon hitt med på ställen man går ofta finns möjlighet att få kredit.


Alkohol:
Det koreanska alternativet är "Souju" vilket är som vodka fast endast 20% när man blandar detta med citron eller annan smaktillsatt blir det mycket lättdrucket och lätt att "fördricka sig" Kass och Max som är de inhemska ölerna och är lätta och billiga att få tag på. I bättre sorterade butiker finns dock de flesta viner och likörer. Koreaner skäms inte för att dricka utan det är en soscial del, mer om detta kommer under "barliv"


Ost:
Mycket svårt att få tag på "svenskartad ost" även i de mer exklusiva butikerna. Viss fransk och Italiensk ost går att hitta i huvudstadens dyraste butiker.


 Att tänka på
En sak som jar har märkt när utbyttesstudenter shoppar med Koreaner är att vi skriker ut: "NÄMEN GUD VAD BILLIGT!" Detta uppfattas av många koreaner som lite väl framträdande och visst är det billigare, men man behöver ju inte påpeka det var tionde sekund.


Kreditkort:
I större butiker (och ofta även mindre) går det utmärkt att betala med kort. Dock är det bara ett visst antal bankomater som accepterar "overseas"-kort. Men det är i regel aldrig svårt att efter lite fumlandes hitta en bankomat som spottar ut pengar åt en.


Säkerhet att betala med kort i butiker?
Mycket säkert, Koreanerna är mycket ärliga när det kommer till affärer, visst finns där alltid undantag men du kan med ganska gott samvete betala med det på många ställen. Allting ska ju vägas med svenskt hedeligt förnuft. Även om du ger för mycket pengar till expediteten kommer han eller hon förklara att du räknat fel och ge tillbaka de extra pengarna.

Sedlar? Sedlarna går inte längre upp än 10,000 vilket i dagens (4/10-2008) är ca 58 kr.  De har ända ner till 10 won, vilket är mycket lite.


Öppettider:
Butiker är i regel öppna alla dagar med undantag på vissa högtider. Stora varuhus som "Homeever" och "Homeplus" skryter dock med att ha öppet 365 dagar per år 24 h om dygnet. Så vill man upp och shoppa mitt i natten? Inga problem. På söndagar kan man se att en hel del klädesbutiker väljer att hålla stängt.


Köpt för mycket?
Det är även möjligt att skicka hem saker (lådor får du på köpet vid större fruktköp, i större butiker) Har ej ännu kollat upp kostnaderna men tror det är relativt billigt, men kanske inte att köpa massa saker att sälja till nära och kära. (Glöm inte att betala skatt isåfall) =)



Om det är någon som har frågor på andra shoppingämnen delar jag gäran med mig av min kunskap (eller frågar någon)


GeyongJu

Så, hänt en del sen senaste, himlans dålig på att regelbundet uppdatera bloggen. I helgen var vi på en utflykt till syd-sydöstra Korea, mer specifikt norr om Pusan. Resan var arrangerad av universitetet som stod för nästan alla utgifter. VI besökte "folk village" vilket i praktiken betydde att vi gick runt och tittade på människors hem som var subventionerade att byggas i gammalt stuk. Vissa av utbytesstudenterna körde oförskämda turiststilen och bröt gränsen för vad vi i Sverige kallar "privat egendom". Två av husen var dock ej bebodda utan öppna för allmänheten att fotografera och titta på.



Efter det blev det "Koreas bästa tempel" vilket för oss svenskar är väldigt starkt att säga att ett tempel är "bättre än andra". Templet var mycket vackert, men omgivningen av träd och natur gav mer än ett par gamla tomma hus utan historiska skyltar eller förklaring. Där plockade jag även upp lite vykort så att jag äntligen kan börja posta lite.




Efter det var det incheckning på hotellet där vi tittade på dansuppvisning och harpspel samtidigt som vi åt bim-bip-bap, vilket inte smakar lika roligt som det låter.  Sen blev det kvällsrudan och besökte fler saker utan skyltar eller förklaring som jag tyvärr inte heller förstod vad det var eller betytt men har med lite efterforskning kommit fram till att tornet är en stjärnskådareutpost.

 

 

 

Efter det kom vi till vad som många ansåg som resans höjdpunkt: Karaoke. Precis som man sett i japanska filmer är Koreanerna helt tokiga i Karaoke och de har det nästan överallt. Skolkoordinatorn hade köpt med alkohol (vilket inte är något etikbrott här) och festen kom igång. Eftersom vi skulle upp kl 7 dagen efter var det ingen långlivad kväll men det var mycket trevligt och tog min röst ca 4 dagar att återställa sig.

Dagen där på åkte vi minibilar på ett halvdött turistområde före bussresan begick sig hemåt och tillbaka till universitetet.

Resan var allt som allt mycket trevligt även om vissa av de kulturella stoppen hade kunnat vara mer intressanta om man förstått meningen bakom dem.



RSS 2.0